Långfredag

Det är sent på skärtorsdagens kväll. Jag vibekodar en trädgårdsapp på förfrågan från en närstående. Solanalys, växtförslag, rabattplanering med drag-and-drop. En tomtkarta och allt som ska handlas i en inköpslista.

Mitt i får jag ett mail från en litterär agent som läst min litterära thriller. En uppmuntrande refusering.

Jag reagerar knappt. Som om den inte skickats från en människa. Jag svarar som om jag skriver ännu en prompt.

Jag scrollar på Instagram och ser ett inlägg om människor som blir känslomässiga med sina LLM. Som skriker och skriver med caps.

Jag publicerar trädgårdsappen och får svar:

Kollar strax.

I brist på en redaktör till min litterära thriller gör jag en redigeringsapp. Jag laddar den med regler från mina favoritredaktörer. Swain, Maass och andra. Den ger färgkodade understrykningar och marginalkommentarer.

Jag undersöker om något liknande verktyg finns på marknaden. Några finns. Men de fungerar annorlunda. Inte på scennivå. Inte med rödpenna i kanten.

Jag ställer in en ledarskapskurs med övernattning över påsken. Covidliknande symtom. Riktiga symptom. Feber och ont i halsen de senaste dagarna.

Jag läser ett email från en kund. Matar in kundens data i appen som beställts.

Att ta en enskild människas unika kunskap är det som gör skillnad nuförtiden.

Längst ner i mailet. Kunden har gjort en kommentar om att ingen inom hans område ännu jobbar med AI. Alla väntar.

Klockan är efter tolv. Känner mig piggare. Ångrar att jag inte åkte på kursen.

Jag upprätthåller tre olika diskussioner med vänner som vill starta bolag. Vill, men kan de? En säger att sälj är 99% av ett bolag. En annan att produkt är allt.

Jag säger inget.

Morgon. Ont i halsen. Bra att jag inte åkte på kursen.

Även fast inget bestämdes igår gör jag en hemsida till en potentiell agentdriven konsultbyrå inom AI. Rubrik:

Vi driver byrån tillsammans med våra mänskliga grundare.

Känner mig nöjd med formuleringen. Så nöjd att jag lägger upp den på AI-domänen jag köpt. Skickar ut till berörda.

Korta svar. Det är långfredag.

En bekant skriver. Han är uppe och dricker kaffe medan familjen sover. Vi planerar en podcast. Han skickar snabbt ett AI-genererat omslag. Bilden visar Stureplan, telefoner och kraschade elscootrar.

Jag försöker hitta något om månresan. Den första på 50 år.

Men det är långfredag. Alla väntar.