Oceaner av tid

Releasefest för en låt.

Vi sitter som i en kyrkbänk i Lilla Baren på Riche. Liten men varm publik.

Sångaren lyfter mikrofonen.

Någon i baren vrider på huvudet. Sedan ner i telefonen.

Jag är mest där för att träffa P. Vi ses sällan nuförtiden. Numera läkare. Fasta uppgifter i livet. Tror det är bra.

Kanske behöver jag samma medicin.

Får medhåll när jag säger att det blir en tidig kväll. Går tidigt från Riche. Hör senare att de stannar sent, festar.

En bekant kommer hem från Ukraina. Har kört ner material. Berättar om situationen. Om ryssar som tvingas fram och skjuts på samma ställe. Nya tvingas göra samma sak. Tusen om dagen.

Jag studerar t-shirts på Instagram. Lär mig var, när och hur de vävts.

Står i butiken och låtsas att jag inte vet vad jag köper. Butiksmannen berättar om tillströmningen efter The Bear, där huvudpersonen haft en sådan. Jag låtsas vara förvånad. Någonstans där genomskådar han mig.

Går in för att prova. Svettig av den plötsliga värmen i Stockholm. Torkar ryggen med min egen tröja innan jag drar på mig den svindyra t-shirten. Svettas mer ju mer jag gnuggar.

Köper två t-shirts och ett par skor.

Åker ut i skärgården med S. Full båt, men de flesta kliver som vanligt av i Vaxholm.

Två hela sommardagar. Planerar måltider och äter i solen. Hör ljud som färdas långt över vatten. Läser en bok från nittiotalet om några som säljer sin djuraffär i Göteborg och gör en världsomsegling.

Stolt över min begränsade skärmtid.

Får skoskav.

När jag väl går in på LinkedIn ser jag Johan Staël von Holstein lägga ut att han gjort en sajt och ett nyhetsbrev i Jan Stenbecks anda, där de senaste nyheterna crawlas och läggs upp. De här hundraprocentigt AI-genererade sidorna är döfödda. Jag har gjort likadana.

Ser Fördomsshowen där Magdalena Andersson inte vet vad IBS är. Flera märkligheter. Något med ledare som lever i en annan värld.

Faller in i tv-tittande. Skärmtid igen.

Dra ner. Skydda allt det andra.